För att underlätta samexistensen mellan människor och naturligt förekommande inhemska djurarter som påverkar oss, våra djur eller vår markanvändning krävs ofta någon form av förvaltning. En sådan förvaltning bör grunda sig på kunskap om djurarten i fråga och dess påverkan på omgivningen. Det är vanligt att förvaltningsplaner tas fram för stora rovdjur som tar boskap eller kräver socioekonomiska avvägningar. Förvaltningsplaner tas också fram avseende däggdjur och fåglar som fångar stora mängder fisk eller som orsakar skador på grödor. Gemensamt för dessa förvaltningsplaner är att de har fokus på att förvaltningen ska resultera i åtgärder som främjar samexistensen mellan människor och dessa arter, samtidigt som skador och olägenheter förebyggs och begränsas. Dessa förvaltningsplaner ska inte förväxlas med planer som syftar till att minimera skador från invasiva främmande arter, där målet ofta är att utrota den invasiva arten.

En viktig del i arbetet med att ta fram förvaltningsplaner är att låta olika intressegrupper komma till tals med sina synpunkter på arten och dess förvaltning. Att hålla möten och workshops där de olika aktörerna möts är därför en självklar del i framtagandet av en förvaltningsplan. För att en förvaltningsplan ska bli framgångsrik är det av stor vikt att samtliga aktörer som påverkas av planen får förståelse för processen. En öppen och transparent process främjar samarbetsviljan hos de olika intressegrupperna.

Staffan Roos på Lanius Ekologi AB stor har erfarenhet av att ta fram förvaltningsplaner för olika djurgrupper. Främst har Staffan arbetat med konfliktfyllda arter som rovfåglar (främst blå kärrhök och havsörn), men även med däggdjur (till exempel bäver).

Om du har behov av att ta fram en förvaltningsplan kan Lanius Ekologi AB ge dig råd och stöd genom hela processen, inklusive planering av möten och workshops för att främja samarbetet mellan olika intressegrupper. Kontakta Lanius Ekologi AB för att diskutera upplägg och styrning av projektet.

En hane av blå kärrhök fotograferad i Skottland. Arten kan genom sin predation på nyss kläckta ungar av moripa begränsa det jaktliga uttaget av moripor under den kommande jaktsäsongen på de skotska hedarna. Staffan Roos har stor erfarenhet av att ta fram förvaltningsplaner för fågelsamhällen på de skotska hedarna för att främja förekomsten av de skyddade blå kärrhökarna, de jaktbara moriporna och de sällsynta arterna av vadare som finns i samma områden.